Skedfotstäkt och Sandkullsfall

Smånamn på väg att försvinna?

Utdrag ur Helge Perssons dokument

Inledning

Han slängde upp bössan över vänster axel och tjädern som han nyss skjutit stoppade han ner i skinnsäcken som hängde löst över den andra axeln. Stegen hans var nu lätta som en skolgosses när han passerade de gamla odlingsrösena vid Skedfotstäkt. och vidare vägen förbi Storaldern ner till inägorna Storbottnen och Gammelrönningen för att pröva om det skulle gå att öka på jaktlyckan med någon orre. De brukade sitta i havresnesarna så här års, och han tänkte att det skulle vara bra om det gick att skjuta en eller ett par stycken. Det skulle komma att gå åt mycket mat nu när han skulle få hjälp att åka in milorna. Om det inte finns några orrar där så tar jag vägen över bron vid Bäckängsbäcken förbi Jan-Erik Hans åker. Där brukar det också hålla till orrar på mornarna tänkte han.

Den jägaren skulle mycket väl kunna vara min far eller farfar för 70–80 år sedan.

Vår förmente jägare har nu passerat en antal platser med namn som inte går att hitta på de kartor som normalt finns art tillgå. Namnen tillhör den kategori av namn som hotar att försvinna når det nutida skogsbruket och avfolkningen av torp och gårdar i skogsbygderna fortskrider. Även på landsbygden i övrigt i övrigt hotas de av utvecklingen i det moderna samhället.

För några år sedan gick jag en svampletartur i trakterna av det nedlagda torpet Bäckänget som ligger på Västerås stifts skog i Söderbärke Vid hemkomsten skrev jag ner turen i dagboken med de namn på platser som jag gått förbi. Namn som jag mindes från barndomen. Allt sedan har jag haft en tanke att man borde uppteckna dessa namn för att bevara dem till eftervärlden.

Intresset blev inte mindre när jag i början av 1990-talet fick tillfälle att hjälpa kyrkoherden i Söderbärke, Thomas Wallmark. når han i egenskap av jägare på Söderbärke prästskog* gjorde en sammanställning av de många namn och beteckningar han kommit i kontakt med.

I hans arbete finns några namn som jag också kommer att beröra, även om jag begränsar mig till de namn som finns närmast intill de numera öde torpen Verknäset, Sälgmyrudden och Bäckänget.

Jag ser det som mest angeläget att uppehålla mig vid dessa tre torp därför att det är där som naturen med fart tar tillbaka vad människan under många generationer åstadkommit. Nar man ser övergivna åkrar, diken, stenrösen och husgrunder förnimmer man det oerhörda arbete som det måste ha inneburit att med dåtidens teknik betvinga naturen. Det är då också lätt att förstå att en åker, eller varför inte en kolbotten eller en annan plats måste ha ett namn.

Namn tillhörande torpet Bäckänget. (15)

Några hundra meter från övre ändan av Uddmossen, mitt i skogen, låg en två tunnland stor åker dom hette Vanrönningen (16). Där fanns också en lada och en slåtteräng som tillhörde Bäckänget. Åkern nedlades på 1940-talet och planterades med skog.

Mitt emot de tidigare nämnda sommarföjsen, och något norrut, låg några långsträckta åkrar som tillhörde Bäckänget. De kallades Storbotten (17). I södra ändan låg en lada som man ser rester av än i dag.

Från sommarföjsen gick en fägata med gärdsgård på båda sidor och söder om denna låg två åkrar som hette Gammelrönningen (18), Vi känner igen namnen från inledningen.

Vår jägare fortsatte sin vandring vidare och gick över nedre bron vid Bäckängsbäcken (19) och fick då Jan-Erik Hans åker (20) på vänster sida, mitt för den lada som finns kvar i dag om än i dåligt skick.

Mitt emellan Storbotten och torpet låg en liten inäga med en något större åker på ena sidan Mickelsbäck (21) och två små åkrar med en kolbotten i mitten på andra sidan. Stället kallades Kya (22).

Söderut från torpet ett par hundra meter låg tre små åkrar som gick under namnet Sandkullfallet (23)

Helge Persson

Helge var son till Lennart, Pers yngsta son. Han var född och uppvuxen på Bäckänget och gick i skolan på Aspmoren.

Texten bredvid är en liten del av det Helge har skrivit i ärendet och hela handlingen som även innehåller platser kring Verknäset och Sälgmyrudden återfinns tillsammans med tillhörande markerade karta i filer nedan

Nedan, en film tagen vid Aspmorens skola där många av barnen gick

Helge berättar:

Kartan beskuren för att förtydliga Bäckänget